För att förverkliga kontrollen av vindhastighet och luftvolym måste två punkter uppmärksammas:
- Fläktens hastighet bör styras av frekvensomvandling för att minska påverkan av spänningsfluktuationer på den;
- Minimera utrustningens frånluftsvolym, eftersom den centrala belastningen av frånluften ofta är instabil, vilket lätt påverkar flödet av varm luft i ugnen.
- Utrustningens stabilitet
Vi har omedelbart erhållit en optimal inställning av ugnstemperaturkurvan, men för att uppnå det krävs utrustningens stabilitet, repeterbarhet och konsistens för att garantera det.Speciellt för blyfri produktion, om ugnstemperaturkurvan avviker något på grund av utrustningsskäl, är det lätt att hoppa ut ur processfönstret och orsaka kalllödning eller skada på originalenheten.Därför börjar fler och fler tillverkare ställa krav på stabilitetstest för utrustning.
l Användning av kväve
Med intåget av den blyfria eran har huruvida återflödeslödning är fylld med kväve blivit ett hett diskussionsämne.På grund av flytbarheten, lödbarheten och vätbarheten hos blyfria lod är de inte lika bra som blylod, speciellt när kretskortsdynorna använder OSP-processen (organisk skyddande film blank kopparskiva), är dynorna lätta att oxidera, resulterar ofta i lödfogar. Vätvinkeln är för stor och dynan är utsatt för koppar.För att förbättra kvaliteten på lödfogar behöver vi ibland använda kväve vid återflödeslödning.Kväve är en inert skyddsgas som kan skydda kretskortets kuddar från oxidation under lödning och avsevärt förbättra lödbarheten hos blyfria lödningar (Figur 5).
Figur 5 Svetsning av metallskärm i kvävefylld miljö
Även om många tillverkare av elektroniska produkter inte använder kväve tillfälligt på grund av driftskostnadsöverväganden, kommer användningen av kväve att bli allt vanligare med den kontinuerliga förbättringen av kvalitetskraven för blyfri lödning.Därför är ett bättre val att även om kväve inte nödvändigtvis används i den faktiska produktionen för närvarande, är det bättre att lämna utrustningen med kvävefyllningsgränssnitt för att säkerställa att utrustningen har flexibiliteten att uppfylla kraven för kvävefyllningsproduktion i framtiden.
l Effektiv kylanordning och flödeshanteringssystem
Lödtemperaturen för blyfri produktion är betydligt högre än för bly, vilket ställer högre krav på utrustningens kylfunktion.Dessutom kan den kontrollerbara snabbare kylningshastigheten göra den blyfria lödfogsstrukturen mer kompakt, vilket hjälper till att förbättra den mekaniska styrkan hos lödfogen.Speciellt när vi producerar kretskort med stor värmekapacitet som kommunikationsbakplan, om vi bara använder luftkylning, blir det svårt för kretskorten att klara kylkraven på 3-5 grader per sekund under kylning, och kyllutningen kan inte räckvidd Kravet kommer att lossa lödfogsstrukturen och direkt påverka lödfogens tillförlitlighet.Därför rekommenderas blyfri produktion mer för att överväga användningen av vattenkylningsanordningar med dubbla cirkulationer, och utrustningens kyllutning bör ställas in efter behov och fullt kontrollerbar.
Blyfri lödpasta innehåller ofta mycket flussmedel, och flussresterna är lätta att samla in i ugnen, vilket påverkar utrustningens värmeöverföringsprestanda och ibland till och med faller på kretskortet i ugnen för att orsaka föroreningar.Det finns två sätt att tömma flussmedelsresterna under produktionsprocessen;
(1) Frånluft
Avluftning är det enklaste sättet att släppa ut flussmedelsrester.Vi har dock nämnt i den tidigare artikeln att överdriven frånluft kommer att påverka stabiliteten hos varmluftsflödet i ugnskaviteten.En ökning av mängden frånluft leder dessutom direkt till en ökning av energiförbrukningen (inklusive el och kväve).
(2) Flernivåsystem för flödeshantering
Fluxhanteringssystemet inkluderar i allmänhet en filtreringsanordning och en kondenseringsanordning (Figur 6 och Figur 7).Filtreringsanordningen separerar och filtrerar effektivt de fasta partiklarna i flussmedelsresten, medan kylanordningen kondenserar den gasformiga flussresten till en vätska i värmeväxlaren och slutligen samlar upp den i uppsamlingsbrickan för centraliserad behandling.
Figur 6 Filtreringsanordning i flödeshanteringssystemet
Figur 7 Kondenseringsanordning i flödeshanteringssystemet
Posttid: 12 augusti 2020